| radio button |
väljarknapp - har formen av en liten cirkel med text intill och används i frågeformulär i dataprogram. Det alternativ man väljer markeras genom att cirkeln fylls i. Man kan bara markera ett av valen. - Ordet "radio button" kommer av att liknande knappar ska ha funnits på äldre radioapparater. Det finns ingen anledning att behålla anknytningen till radio på svenska, eftersom den är obegriplig för de flesta. |
| raid |
redundant array of independent disks, ursprungligen redundant array of inexpensive disks. Ett raidsystem består av två eller flera hårddiskar som samverkar på ett sådant sätt att inga data går förlorade om en av diskarna kraschar. Förlorade data kan återskapas med ledning av de data som finns på de andra diskarna. Ett raidsystem uppför sig gentemot datorn som om det vore en enda hårddisk. I raid ingår också en metod att lagra data på varje enskild hårddisk så att hårddisken kan arbeta snabbt. Det finns många versioner av raid, numrerade från raid-1 till raid-7. Versionerna med högre nummer är inte nödvändigtvis bättre. Raid-1 består av två hårddiskar som samtidigt lagrar exakt samma data. Versionerna med högre nummer består av tre eller flera hårddiskar, varav en enbart lagrar kontrollsiffror. (Det finns också raid-0, som består av en enda hårddisk som lagrar data med den speciella raid-metoden. Det går snabbt, men man får förstås inget skydd mot kraschar.) Två mer avancerade versioner är raid-10 och raid-53 som är utformade för att ge både datasäkerhet och extra snabb dataåtkomst. Raid-tekniken utvecklades 1988 vid Berkeley-universitetet och förvaltas av Raid Advisory Board. |
| RBL |
Realtime Blackhole List - en förteckning över internetservrar som skickar ut mycket spam. Företaget Maps upprättar och skickar ut RBL till internetoperatörer och uppmanar dem att avstänga servrarna på listan. |
| realtid |
termen används om datasystem som utför instruktioner inom på förhand bestämda tidsintervall. Detta kan vara en tusendels sekund i en kamera eller fem minuter i en oljeplattform. I dagligt tal menar man att instruktionerna utförs direkt, utan märkbart dröjsmål. |
| reboot |
se boota om. |
| referring url |
se hänvisnings-url |
| regular expression |
se reguljärt uttryck. |
| reguljärt uttryck |
(regular expression) - används när man söker efter fraser i text (textsträngar) som uppfyller vissa villkor. Reguljära uttryck är ett slags jokertecken, men ger möjlighet till mycket invecklade sökningar. De används i Unix och i program som Grep och Perl. Reguljära uttryck används mest av programmerare, eftersom det är ett praktiskt verktyg när man rättar eller ändrar kod. |
| release note |
leveransmeddelande - se release. |
| replikering |
lagring av identisk information på två eller flera databaser, antingen som säkerhetsåtgärd eller för att underlätta åtkomst. |
| research |
betyder naturligtvis 'forskning', men minst lika ofta syftar det på marknadsundersökningar och liknande. |
| reservera |
den lämpligaste svenska översättningen för engelska "dedicate" i uttryck som "dedicated server", alltså en server som enbart ska användas för ett speciellt ändamål. |
| rfc |
(1) request for comment (begäran om kommentar) - en teknisk skrivelse som (a) gäller internet; (b) antingen är en standard eller innehåller teknisk information; (c) ingår i en numrerad serie av rfc som daterar sig från 1969. Författaren kan vara en teknisk expert som agerar på eget initiativ eller internets tekniska ledningsorgan IETF. Observera att internetstandarder kallas för rfc, request for comment, även när de är spikade. Ett index över rfc finns på University of Southern California. (2) remote function call, fjärrfunktionsanrop. |
| router |
en dator eller ett program som förmedlar meddelanden mellan mottagare i olika nät och som för varje meddelande finner den lämpligaste vägen (dirigering, vägval). Oftast anpassar den också datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till ett kallas för edge router. Ordet router uttalas "rauter" när det används i den betydelse som anges här. |
| routing |
se dirigering. |
| routing path |
se vägval. |
| rulla |
(scroll) att få skärminnehållet att röra sig på skärmen, ungefär som när man läser från en manuskriptrulle, genom att med musen dra i en så kallad rullningslist. |
| scheduling |
schemaläggning - syftar i realtidssystem på hur olika funktioner anropas (och förväntas vara klara med sina uppgifter) med bestämda tidsintervall. |
| script |
skript |
| scrolla |
rulla |
| scsi |
small computer system interface, vanligen uttalat skussi. En standard för anslutning av kringutrustning som hårddiskar, bildläsare och annan utrustning till en persondator. Flera enheter kan anslutas i en kedja, men bara en åt gången kan kommunicera med datorn. Scsi kom på 80-talet, numera finns scsi-2, som är snabbare. |
| sekventiell |
i sekventiella filer kommer programmeraren åt posterna i samma ordning som de har lagrats. |
| serverhotell |
se colocation. |
| session cookie |
sessionskaka - en cookie som bara används under ett besök på en webbplats. Den kan till exempel innehålla data från inloggningen på en lösenordsskyddad webbplats, så att användaren kan hoppa mellan sidorna utan att behöva mata in namn och lösenord på nytt. Jämför persistent cookie. |
| share |
(partition) beteckning på en del av ett företags datalagringsutrymme (diskutrymme) som avsatts för ett visst ändamål och som bara är tillgängligt för användare med erforderliga rättigheter. |
| Sharepoint |
Sharepoint Portal Server; SPS - en produkt från Microsoft för utveckling av webb-portaler för företag. De anställda får genom en webbsida tillgång till dokument, tillämpningar och andra verktyg och resurser. |
| shell |
skal |
| sidexponering |
(page impression eller page view) - mått på antalet besökare på en webbsida. Innebär att hela sidan visas en gång för en besökare. Kallas även för sidvisning. Ej att förväxla med besök eller träffar. |
| sidkod |
html-koden till en webbsida. Svensk term för menykommandot "source" i webbläsare. |
| sidvisning |
(page impression eller page view) - mått på antalet besökare på en webbsida. Innebär att hela sidan visas en gång för en besökare. Kallas även för sidexponering. Ej att förväxla med besök eller träffar. |
| signatur |
se elektronisk signatur. |
| simple mail transfer protocol |
se smtp. |
| skal |
(shell) ett program som tolkar instruktioner utifrån och översätter dem så att operativsystemet förstår dem. Även: ett program som tar emot och förmedlar instruktioner till en resurs i systemet för att underlätta, snabba upp eller öka säkerheten. |
| skin |
skinn. Utbytbar utstyrsel för ett dataprogram som en mp3-spelare eller en webbläsare. Skinnet ändrar inte programmets sätt att fungera, det är en rent kosmetisk förändring av det som syns på bildskärmen. |
| skript |
(script) - ett slags enkla program, ibland skrivna i ett speciellt skriptspråk, som körs som del av ett annat program. Skript används ofta för att ge kunniga slutanvändare möjlighet till enkel programmering inom ramen för större tillämpningar. Makron ("inspelade" knapptryckningar) kan ses som en enkel form av skript. Skript skrivs med interpreterande språk, det vill säga att det andra programmet översätter programkoden till ettor och nollor som kan exekveras av processorn. Skript är (oftast) enkla att skriva, men möjligheterna är (oftast) begränsade. - Inom multimedia är skript en serie instruktioner som beskriver en uppvisning - en snitslad bana för de ljud-, bild- och videofiler som ska köras. |
| slinga |
loop - ett programmeringsfel som leder till att datorn bearbetar samma instruktioner om och om igen utan slut. Detta kan leda till att tillämpningen eller operativsystemet hänger sig. Slingor används även inom korrekt programmering, men då med skillnaden att programmeraren anger när processen ska avslutas, till exempel när ett visst villkor har uppfyllts. |
| sms |
short message service - en tjänst som innebär att man kan skicka korta textmeddelanden från en mobiltelefon till en annan. Meddelandena kan inte vara längre än 160 tecken. (I vissa tjänster kan ett meddelande som är längre än 160 tecken delas upp i flera korta.) Tilläggstjänster gör det möjligt att sända och ta emot sms även med andra apparater, till exempel persondatorer. |
| smtp |
simple mail transfer protocol - det ursprungliga protokollet för sändning och mottagning av e-post över internet. Smtp är ålderdomligt och enkelt. Det brukar därför användas tillsammans med nyare e-postprotokoll som pop3 och imap. Den officiella beskrivningen av smtp från internets tekniska ledningsgrupp IETF finns här. |
| sniffer |
ett program som övervakar och analyserar trafik i datanät. Syftet är att upptäcka flaskhalsar och andra problem. En typisk sniffer används av den nätansvarige för att hålla trafiken igång. Det finns också varianter som används för att snoka i e-postens innehåll. Ibland kallas även andra liknande program för sniffers, till exempel program som övervakar innehållet i databaser. - Ordet "Sniffer" ingår också i olika produktnamn. |
| snmp |
simple network management protocol. Den allmänt accepterade standarden för styrning och övervaknng av Internet-anslutna gateways med anslutna nät.. |
| soap |
simple object access protocol. Ett protokoll som tillåter olika slags program att kommunicera via webben, oavsett operativsystem och programspråk. Med Soap ska man till exempel relativt enkelt få ett Corba-baserat system att utbyta information med ett dcom-system. Soap är baserat på xml och har utvecklats i samarbete mellan bland annat IBM, Lotus och Microsoft. |
| soho |
small office home office. Branschjargong för marknaden för datorer i hemmet och i småföretag. |
| source |
kortform av source code. I webbläsare ger menyvalet "source" tillgång till html-koden för den sida som är öppen. Kan då översättas med "sidkod". |
| source code |
källkod |
| spam |
(verb: spamma) - (1) massutskick av e-post som mottagarna inte har bett om. Detta har blivit en plåga eftersom det är lätt och billigt att skicka spam, samtidigt som avsändaren lätt kan gömma sig för retade mottagare. Ofta är spam rena bondfångeriet, alltså reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick är spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. En mer formell beteckning är unsolicited commercial e-mail, förkortat uce. - (2) Massor med e-brev till samma mottagare kallas också för spam. - (3) Från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsgrupper (newsgroups) på internet. Detta strider mot god sed på nätet. Skillnaden mot crossposting är ibland liten. - (4) Försök att manipulera en sökmotors värdering av en webbsida med olika knep, till exempel genom att upprepa ett nyckelord massor av gånger på sidan, kallas också för spam. - Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. SPAM är varumärket för en billig grisköttskonserv som lanserades av amerikanska Hormel Foods 1937. I en Monty Pythonsketch med vikingar på en barservering upprepar Terry Jones, utklädd till servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränker alla samtal. Det kan förklara ordets nuvarande betydelse. |
| spegling |
en teknik för datasäkerhet och driftssäkerhet. Att spegla en hårddisk betyder att dubblera den, så att alla data finns på två hårddiskar. (Detta är den enklaste formen av raid.) I feltoleranta datorer, till exempel från före detta Tandem, numera Compaq, speglas varje komponent. |
| spoof, spoofing |
betyder från början "godmodig parodi". Inom datavärlden finns minst tre betydelser: 1. en metod för att minska belastningen på ett nät genom att låta en router besvara signaler som i själva verket har sänts till datorerna i nätet; 2. en metod för dataintrång som går ut på att man lurar datorn i andra änden att tro att den uppringande är någon annan än den han faktiskt är; 3. en (godmodig) parodi på en webbsida. |
| sql |
(structured query language) ett standardiserat språk för arbete med databaser. Sql används för att ställa frågor (queries) till databaser och för att ändra och uppdatera dem. Tanken är att sql ska fungera med alla databashanterare, men som vanligt har vissa leverantörer gjort små ändringar. |
| ssl |
secure socket layer. En säkerhetslösning, ursprungligen utvecklad av Netscape, för internet. Lösningen innebär att man lägger de tillämpningar som sköter säkerheten i ett särskilt skikt mellan tillämpningen (till exempel Netscape Navigator) och internet (tcp/ip). Därav ordet layer (skikt). Socket (=sockel, uttag) är ett gränssnitt mellan två samverkande program. I ssl ingår kryptering med RSA-algoritmen. |
| stamnät |
(backbone) ett datanät med hög kapacitet som knyter samman nät med lägre kapacitet, vanligen lokala nät. Det heter stamnät på svenska och inget annat. |
| startsida |
den webbsida som öppnas automatiskt när man startar webbläsaren eller när man trycker på knappen Home i webbläsaren. Startsidan kan väljas av användaren. Kallas ibland för hemsida. |
| stil |
är den svenska termen för engelska "font". En stil är en komplett uppsättning bokstäver, siffror och andra tecken i ett bestämt typsnitt i en bestämd storlek (till exempel 9 punkter) och variant (mager, kursiv, halvfet). Mager Times 9 punkter är alltså en annan stil än mager Times 10 punkter. Det är däremot samma typsnitt. - Numera blandas begreppen stil (font) och typsnitt (typeface) ofta samman. (Läs mer i <A HREF="http://www.nada.kth.se/dataterm/typsnitt-tnc-aktuellt.html" TARGET=_blank >denna</A> artikel från TNC.) |
| stilmall |
(style sheet) anvisningar för den typografiska utformningen av en sida, i synnerhet på webben. Anger vilket typsnitt, teckenstorlek etcetera som ska användas för olika textelement som brödtext, rubrik och mellanrubrik. Kallas även för stilanvisning. |
| stored procedure |
lagrad procedur |
| streaming |
direktuppspelning. |
| style sheet |
stilmall eller bara mall. |
| suffix |
se filnamnstillägg |
| swf |
filformatet för Macromedia Flash, ett uppspelningsprogram för rörlig datorgrafik. |
| switch |
växel, dataväxel. Används för att koppla trafik i ett nätverk. Precis som en telefonväxel avläser en dataväxel vem eller vad som ska ta emot kommunikationen och kopplar sedan ihop den ingående linjen med den rätta utgående linjen. Detta till skillnad från en router, som ofta måste göra ett vägval i flera steg för trafiken och ibland även konvertera informationen till ett annat protokoll protokoll. (Det finns dataväxlar som även klarar routerfunktioner. Sådana kallas ibland för IP-switchar.) Dataväxlar har blivit mycket vanliga i datanät sedan mitten av 1990-talet, och det beror på genombrottet för internet och internetprotokollet tcp/ip. Dataväxlar kan ju normalt inte konvertera kommunikationsprotokoll, men det behövs inte heller när det är tcp/ip hela vägen. Dataväxlar är ren hårdvara (specialiserade datorer) med relativt enkel funktion, vilket gör dem mycket snabba. |
| syn flooding |
en teknik för datorsabotage i World Wide Web. Enkelt uttryckt går den ut på att sända ett stort antal påbörjade beställningar av webbsidor, så kallade syn packets, till servern. Sabotören programmerar sin dator så att den sedan, i strid mot det riktiga förfarandet, låter bli att kvittera de bekräftelser, så kallade ack, som servern återsänder. Det leder till att servern står och väntar på besked som aldrig kommer, vilket blockerar trafiken. |