| D-gix |
- (1) distribuerad gix (internetknutpunkt). (2) Beteckning på den gix som finns på KTH i Stockholm. |
| daemon |
(inte "demon") - ett program som är igång kontinuerligt och sköter ofta återkommande arbetsuppgifter. En vanlig daemon är httpd, http daemon. Det är ett program som körs i en webbserver och som väntar på och exekverar beställningar av webbsidor från användare. Daemon kan inte utan vidare översättas med "demon", eftersom det ordet också finns i datasammanhang, och har en annan betydelse. |
| data |
1. data är plural av det latinska ordet datum. Men i nutida svenska är data och datum två skilda ord. Data som i datateknik är alltid plural. Man skriver alltså "mina data", "nya data". (Jämför med "kläder" som också bara finns i plural.) Sådana datum som finns i almanackan heter numera datum både i ental och i flertal. 2. (som förled:) Heter det dataföretag eller datorföretag? Den vanliga regeln är att man använder förleden dator- när det enbart handlar om hårdvara. Förleden data- använder man naturligtvis om data (information), men även när det handlar om datorprogram. Den övergripande termen är data-. IBM, som tillverkar både hårdvara och mjukvara, bör alltså kallas för ett dataföretag. |
| databas |
data eller annan information som är lagrad på ett strukturerat sätt och i separata filer så att flera olika tillämpningar kan komma åt den. Ofta kallar man även databashanteraren för databas. |
| databashanterare |
ett program för skapande, underhåll och användning av databaser. Företag som Oracle och Informix kallas ibland för leverantörer av databaser, men det är mer korrekt att säga att de levererar databashanterare. Databashanteraren är ju bara ett tomt skal. På engelska används ofta förkortningen dbms, database management system. |
| dedicate |
översätts med "reservera". En "dedicated server" är en server som endast används för en bestämd arbetsuppgift, till exempel e-post. Översätts med "reserverad server". Dedicera bör sparas för uttryck som "boken är dedicerad till hans fru". "Dedicated" betyder även "hängiven". - Notera att i "dedicate" uttalas c som k, men i "dedicera" uttalas c som s. Det följer regeln att c, när det står framför de "mjuka" vokalerna e, i, y, ä och ö,uttalas som s, men c blir k framför de "hårda" vokalerna a, o, u och å. |
| dedicera |
"dedicated server" bör översättas med "reserverad server". Ordet "dedicera" bör endast användas i sammanhang som "han dedicerade boken till sin fru". - Notera att c uttalas som s i "dedicera", trots att engelska "dedicate" har k-ljud. Detta följer den allmänna regeln att c uttalas som s framför de "mjuka" vokalerna e, i, y, ä och ö, men c uttalas som k framför de "hårda" vokalerna a, o, u och å. |
| default |
förvalt värde, standardvärde. När man gör en utskrift brukar "antal exemplar" vara satt till 1. Det är ett förvalt värde. Det gäller alltså om man inte ändrar det. Mindre lättfattliga förvalda värden finns i operativsystem, nät och i tillämpningar. Utan förvalda värden skulle användaren få ägna timmar åt alla inställningar. "Standardvärde" är en äldre svensk översättning av defaultvärde, men Datatermgruppen rekommenderar "förvalt värde". |
| defragmentering |
att samla ihop filer som är fragmenterade, alltså uppdelade i småbitar och spridda över hårddisken, så att de blir sammanhållna och ligger på ett enda ställe. |
| dekryptering |
(decryption) - att göra en krypterad text läsbar igen (att omvandla kryptotext till klartext) med hjälp av en krypteringsalgoritm och den rätta nyckeln. Saknar man dessa hjälpmedel talar man om forcering. |
| deliverable |
se leverabel |
| demon |
en demon, som inte är samma sak som en daemon, är ett program som ligger vilande tills vissa villkor är uppfyllda. Ett exempel kan vara vissa hjälpsystem, som aktiveras automatiskt när användaren trasslat till det, eller vissa ledtrådar eller andra hjälpmedel som plötsligt dyker upp i dataspel. |
| denial-of-service attack |
blockeringsattack - datasabotage som leder till att en tjänsteleverantör på internet inte kan sköta sina åtaganden mot kunderna. Genomförs via e-post. Det går till så att angriparen, med kunskap om svagheter i mottagarens datasystem, skickar meddelanden som är utformade så att de får mottagarens datasystem att krångla eller låsa sig. Detta sker ofta i kombination med att angriparen dränker offret i e-post, en så kallad överbelastningsattack. En distributed denial-of-service attack (samordnad överbelastningsattack) genomförs av många samverkande datorer, ofta utan ägarnas vetskap. - Den engelska termen "denial of service" beskriver effekten på tredje part . A saboterar för B, vilket leder till att C utsätts för "denial av service". |
| deploy |
utplacera. En från början militär term som numera används även om datorsystem. Kan ofta översättas med "använda", "ta i bruk" eller "driftsätta". Utplacera är den vanliga militära översättningen av deploy. |
| design |
konstruktion, formgivning, design. "Design" har en djupare innebörd på engelska än på svenska. "To design a computer" kan oftast översättas med "att konstruera en dator". Svenska "designa" är vanligen synonymt med "formge", alltså mer estetiskt än ingenjörsmässigt. - I systemutveckling används "design" om den fas när man "gör upp ritningarna" till systemet, alltså fasen mellan kravanalys och implementering. |
| dhtml |
dynamisk html. En lös term för olika tillägg till html. Gemensamt för dem är att de förvandlar html-sidor från statiska (orörliga) till dynamiska. En dynamisk html-sida kan ha element som påverkas av musrörelser och rör sig över sidan. Sådant är i vanlig html bara möjligt om man använder tilläggsprogram som Java. |
|
directory
digihelm |
katalog,
Är namet på Digikoms nya kontrollpanel system
|
| direktuppspelning |
(streaming) - uppspelning av ljud- och videofiler på mottagarens dator medan de laddas ned från internet. Direktuppspelning används både för uppspelning av lagrade filer från webbplatser och för mottagning av direktsända evenemang på internet. Om man inte har möjlighet till direktuppspelning måste man vänta tills hela filen är inläst på datorn innan man kan börja spela upp filen. |
| dirigering |
(routing) - att bestämma vilken väg ett meddelande ska ta från avsändare till mottagare på internet (eller annat liknande nät). Vägvalet anger vilka servrar som meddelandet ska passera. Dirigering är alltså vad en router gör. Den väg som meddelandet faktiskt tar kallas för vägval. |
| disaster recovery |
åtgärder och förberedelser för att ett företag eller en myndighet ska kunna återuppta verksamheten så snart som möjligt efter en brand, jordbävning eller annan ödeläggande händelse. Det krävs att man har en extra uppsättning arbetsplatser, ett extra fungerande datasystem och reservkopior på alla data. Det finns företag som erbjuder disaster recovery som en tjänst. |
| distribuerad |
(distributed) används om datasystem som bygger på samverkan mellan data och programkomponenter som är spridda (distribuerade) över flera datorer, som kan vara geografiskt åtskilda, kanske till och med finnas i olika länder. |
| distributed denial-of-service attack |
samordnad överbelastningsattack. |
| dll |
dynamic link library. En samling programmoduler som används av flera olika tillämpningar i Windows. De lagras i separata filer och har filnamnstillägget dll. |
| dns |
domain name system. Det system som översätter domännamn (som människor kan komma ihåg) till ip-adresser som datorer kan handskas med. Det finns så många domännamn att ingen enskild server kan ha en komplett lista. I stället finns ett system med sammankopplade dns-servrar som ber varandra om hjälp vid behov. |
| doc |
filnamnstillägget .doc står för "document" och betecknar textfiler från Microsoft Word, Wordperfect, Framemaker, Framebuilder, Displaywrite, Wordstar och kanske ytterligare några ordbehandlare och liknande program. |
| domain pointing |
se domänlänkning. |
| domän |
domäner är de delar som internet är indelat i. Det finns toppdomäner, ibland underdomäner till toppdomänerna och vanliga domäner. Man kan känna igen domännamn i webbadresser och e-postadresser på att de står efter en punkt, och i e-postadresser står de dessutom efter tecknet @. Varje e-postadress eller webbadress innehåller minst två domännamn, till exempel dknet.se - dknet är en domän och se en toppdomän. Domänerna säger numera inget om hur internet är strukturerat tekniskt eller geografiskt. Många svenska företag har sina webbplatser registrerade på domäner som com eller nu (öriket Niue i Stilla havet), och servern kan mycket väl stå i ett tredje land. Däremot är det så att alla domäner är registrerade på så kallade namnservrar som innehåller en förkortning över alla internetservrar och deras domännamn. Ett anrop till en viss domän behöver inte ta vägen över namnservern, vars funktion snarare är att fungera som ett slags kombinerad telefonkatalog och vägkarta. |
| domänlänkning |
(domain pointing) - användning av en eller flera domäner på webben enbart för att länka trafik till en annan domän. Exempel: företaget kläder.com kan ha registrerat in domänerna skjortor.com och byxor.com. De som försöker besöka skjortor.com eller byxor.com på webben hamnar i stället direkt på kläder.com. |
| domännamn |
de namn, ofta förkortningar, som används i webbadresser och i e-postadresser för att beteckna domäner. Det finns domäner och . I en e-postadress som "info@dknet.se" är "dknet" ett domännamn som tillhör Digikom och "se" ett toppdomännamn som står för Sverige. I webbadresser, till exempel "http://www.dknet.se" är "dknet" och "se" samma domännamn som i e-postadressen. Däremot är "www" inget domännamn, utan namnet på den server som sköter domänens kommunikation med yttervärlden. Det första namnet efter http:// (oftast, men inte alltid, www) är alltid namnet på en server. Det finns också underdomäner, som co i brittiska co.uk och pp i svenska pp.se. |
| dos |
förkortning för denial-of-service |
| Dot-Net |
syftar på Microsoft Net. |
| Dotnet |
Vanligt namn på Microsoft Net. |
| dynamisk webbsida |
en dynamisk webbsida har ett föränderligt innehåll. Det kan förändras med tiden eller med ledning av betraktarens önskemål. |
| e-brev |
- 1. brev som skickas som e-post. 2. En kommersiell tjänst som erbjuds av posten. Posten åtar sig utskriften av räkningar och andra massbrev för företagens räkning. Utskriften sker på de lokala postkontor där posten delas ut. Företagen behöver bara leverera underlaget på datafil. |
| e-mail |
skriv e-post |
| e-post |
(e-mail) - kännetecknen för e-post i den vanliga betydelsen är (1) att meddelandena skickas mellan användare (inte från dator till dator) och (2) att det finns ett buffertsystem. (1) Att e-posten skickas från användare till användare betyder att mottagaren måste ha ett e-postprogram, en användaridentitet och ett lösenord, och att det är mottagarens nätverk som håller reda på vilken dator som användaren har. I många lokala datanät kan man skicka meddelanden till alla anslutna datorer, men det är alltså inte e-post. (2) Bufferten är en server som lagrar alla meddelanden tills mottagaren hämtar dem. Avsändaren kan därför skicka e-post även när mottagaren inte är ansluten till nätet. (Jämför med direktmeddelanden som förutsätter att avsändare och mottagare samtidigt är anslutna till internet.) |
| e-posta |
skicka e-post |
| e-postmeddelande |
skrivs med bara ett bindestreck |
| edu |
(education) - toppdomän på internet. Får endast användas av högskolor och universitet med minst fyraårig utbildning. De måste också vara godkända av någon av USAs sex regionala högskoleförbund, vilket innebär att i praktiken bara amerikanska högskolor och universitet kan få domännamn som slutar på edu. |
| Ethernet |
vanligaste tekniken i lokala nät, utvecklad av Bob Metcalfe 1977. "Ether" syftar på etern. Tekniken är nämligen inspirerad av radiokommunikationens sätt att förhindra att två signaler sänds samtidigt på samma våglängd. En dator som vill sända kollar först ifall nätverket är ledigt. Om inte så väntar den en stund och försöker igen. Ethernet klarar tio megabit per sekund i teorin, mindre i praktiken. Det finns fast Ethernet som, också i teorin, klarar 100 megabit per sekund och gigabit Ethernet som klarar en gigabit i sekund. Den mest kända konkurrenten till Ethernet heter Token Ring. |
| extranät |
(extranet) är en utvidgad variant av intranät. Man använder samma teknik som i World Wide Web, men släpper bara in ett fåtal användare. Ett extranät är inte bara tillgängligt för anställda inom ett företag, utan även för utomstående som samarbetar med företaget, till exempel underleverantörer och återförsäljare. Men allmänheten kommer inte in. Skrivs med liten begynnelsebokstav och ä. |
| failover |
finns i ett datasystem när en krånglande enhet automatiskt, utan att driften avbryts, lämnar över sina arbetsuppgifter till en annan enhet i systemet. |
| fall back |
se fallback. |
| fallback |
reservrutiner, reservprocedurer, reservdata - program eller data som datasystem tillgriper vid störningar eller avbrott i driften. När det gäller modem innebär fallback att modemen, ifall det är störningar i kommunikationen, återupptas vid lägre hastighet än den ursprungliga. Kan på svenska kallas för nedväxling. |
| feltolerant |
(fault tolerant) datorer och tillbehör är feltoleranta om de kan drabbas av tekniska fel utan att krascha. En feltolerant dator kan ha dubblerade komponenter som kopplas in automatiskt vid tekniska fel och tar över driften. I andra fall läggs driften automatiskt över på andra enheter (failover). |
| firewall |
brandvägg |
| flat fil |
(flat file) - en flat fil representerar en datamängd som en textfil. Den kan läsas, förstås och bearbetas direkt. I ett adressregister som är skrivet som en flat fil är varje enskild adress komplett. Hela adressen står på ett ställe. Flata filer är okomplicerade men utrymmeskrävande. Alternativ till flata filer är till exempel relationsdatabaser, som bygger på länkar mellan tabeller, och hierarkiska databaser, där informationen på varje nivå måste kompletteras med information från högre nivåer. - I flata filsystem (som är något annat) får det inte finnas två filer med samma namn. I hierarkiska filsystem, däremot, kan det finnas många filer med samma namn, bara de inte finns på samma plats i hierarkin (till exempel i samma mapp). |
| flik |
(engelska tab) - detalj i grafiskt användargränssnitt som till utseende och funktion liknar flik i pärmregister. Det heter flikar på svenska, inte tabbar, som är något annat. |
| fragmentering |
uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. Uppstår lätt när filer ändras i efterhand. Så småningom liknar hårddisken ett lapptäcke, och då blir den långsam. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering. |
| ftp |
file transfer protocol. Vanligt protokoll för att hämta och skicka filer via Internet. Kräver att användaren har behörighet att använda både den avsändande och mottagande datorn, vilket innebär att man måste ange namn och lösenord. En vanlig variant, anonymous ftp, nöjer sig med att man loggar in som "anonymous". |
| fönster |
(window) rektangulär yta på datorns bildskärm. Den disponeras av en av de tillämpningar som är igång, eller av operativsystemet. Flera fönster kan vara öppna samtidigt och överlappa varandra. Detta ger användaren överblick över flera processer samtidigt, men kan också göra bildskärmen plottrig och oöverskådlig. |
| gateway |
en dator eller ett program som kopplar samman olika nät och som konverterar e-post från ett protokoll till ett annat. |
| GB |
gigabyte (tusen megabyte), skrivs alltid med versaler. |
| gix |
Global Internet Exchange - global internetknutpunkt. Ansluter stora företagsnät och andra datanät till internet. Den mest kända gixen är Mae East i Washington i USA, men det finns andra gixar, och i USA kallas de oftare för nap. En känd gix är D-Gix på KTH i Stockholm. Det var en av de första gixarna utanför USA. |
| gränssnitt |
(interface) en anordning som gör det möjligt för två tekniska apparater eller dataprogram att kommunicera, till exempel en stickpropp eller en uppsättning programmeringsregler. Om anordningen är till för att en människa och en apparat ska kunna kommunicera kallas den för användargränssnitt. Se gui. Gränssnitt kallas ibland även för kontaktyta. |
| gtld |
(gTLD) - general top level domain, generell toppdomän. Syftar på toppdomäner som inte är knutna till bestämda länder. De kan vara öppna, som domänerna com, net och org, eller tillgängliga endast för kvalificerade sökande som toppdomänen int för internationella organ. I slutet av år 2000 infördes sju nya generella toppdomäner, nämligen biz, pro, aero, museum, coop, info, och name. Av dessa är info helt öppen. För att få registrera en domän under de andra sex nya generella toppdomänerna måste man uppfylla vissa villkor. |
| gui |
graphical user interface. |
| host |
se värd. |
| hosta |
(av host och hosting) - i stället för "att hosta webbsidor" kan man säga "att hysa webbsidor". |
| hosting |
att hysa och förvalta webbsidor och stå för den fysiska anslutningen till internet för andra företags räkning. |
| House |
"The House" eller bara "House" står ofta för representanthuset, en av de två kamrarna i den amerikanska kongressen. Den andra kammaren är senaten. |
| html |
hypertext markup language. Det språk som först användes för att skriva webbsidor. Textens och sidans uppläggning, liksom länkar, anges med enkla koder, som blir osynliga för användaren när man tar upp sidan i en webbläsare. Html är en tillämpning av sgml. Se även dynamisk html, xml, xhtml och Compact HTML. |
| http |
hypertext transfer protocol. Http är det protokoll som gör att World Wide Web fungerar som en tillämpning på Internet. Det styr hämtandet och skickandet av webbsidor. Http konstruerades av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. Förr måste man mata in förkortningen http före webbadressen (url:en) när man skulle webbsurfa, men numera sätter webbläsaren in den automatiskt. Skilj mellan http och https, som alltid måste matas in. |
| https |
står för http secure. En variant av http som används för dataöverföring med höga krav på datasäkerhet. Till skillnad från http kan https inte utelämnas när man fyller i en webbadress i en webbläsare. |
| hänvisnings-url |
(referring url) - används i en metod för åtkomstbegränsning på webben. Den som köper en tjänst på en webbsida, till exempel digitalt material, måste registrera sin egen webbsida hos säljaren. Köparens webbsidas url kallas för referring url. För att komma in på säljarens webbsida måste man klicka på en länk på köparens webbsida. |